Crealina

Jag skriver ju som bekant mest för mig själv när jag skriver, och eftersom jag inte gjort det på ett tag så tänkte jag uppdatera framtids-jag på typ vad som händer i livet just nu.

När man är i ett stadigt förhållande och har jobbat på samma ställe en längre period tycks livet bara rulla på i samma takt hela tiden. Visst, saker händer, man träffar nya människor och hittar på nya saker, men man hinner liksom inte reflektera över det på samma sätt längre.

Men i alla fall, en liten uppdatering då. Jag och älsklingen mår bra (förutom just nu, då vi ju varit sjuka i omgångar och jag fortfarande är sjuk...), vi bor i en lägenhet i Hässelby Strand som jag inte ens tror att jag skrivit om här, trots att vi bott här sen februari. Det är en jättefin tvåa som vi hyr i andrahand, förhoppningsvis ett tag till, länge om vi får hoppas riktigt mycket, för vi trivs jättebra.

Jag jobbar kvar på Zodiak där jag jobbat som loggare sen i oktober, nytt för i höst är dock att jag kommer gå över till klippass nu om två veckor ungefär. Känns så himla roligt, bra, spännande och samtidigt lite läskigt.

Jag umgås mycket med mina nya vänner från jobbet, alla är så härliga och underbara, vi hade sangriakväll hemma hos mig i lördags, dock blev vi bara tre till slut, men vi gjorde det bästa av saken.

För övrigt umgås vi med min familj nästan varje vecka och med Robins familj så mycket det bara går, vilket ju är lite svårare då de bor i Västervik och Göteborg, men vi var i Göteborg förrförra (?) helgen. För typ en månad sen (den 17 augusti) gifte sig Robins bror och hennes pojkvän (man nu då), och jag och Robin fotade. Det var ett helt underbart bröllop. Två helger efter hjälpte jag, Ammi, Mina och Maia till på Elias bröllop, det var också så himla fint.

Ja, det finns ju mycket att berätta när man tänker efter, men det får väl räcka sådär så länge. Vill ju egentligen bli bättre på att lägga upp bilder och så här också, men hittar inte mycket tid till att redigera bilder längre, förutom nu när jag är ledig två veckor, och då måste vi fixa med allt från bröllopet och så... Så vi får se. Kanske kommer det upp nåt mer här snart.

Till dess, live well and prosper, som Sheldon skulle sagt.

Men ååååh! Började med att göra mitt vanliga "Mitt år i bilder"-inlägg, hade kommit till April och trodde såklart att utkastet var sparat (kanske för att det stod att det var det) Men nu när jag kollade så fanns det inget sånt inlägg nånstans. Nu måste jag börja om igen, dammit! Har knappt tid att göra det ändå liksom...

Åååh vad irriterande! Vår tv och internet har varit nere sen klockan tio imorse... Ingenting funkar. Asjobbigt. Nu sitter jag via internet i min mobil så att jag kan kolla lite grejer på internet i alla fall. Meeen vill att tv:n ska funka! Ska typ iväg snart också så känner inte riktigt för att ringa till dem än. Men får väl göra det om det pågår längre sen. Eller så får älskling göra det när han kommer hem. Skitapa! Bara så att ni vet liksom.

I förrigår kom jag och älskling hem från Västervik. Älskling har ju varit där i tre veckor och jag var där i en vecka nu senast, var och hälsade på en långhelg innan det också. Semestern har varit jävligt skön. Har varit på Kolmården med Robins familj och gjort saker i Västervik, bara hängt i solen och så. Asskönt. Någonting som var mindre skönt var när jag natten till söndag vaknade upp med en extrem smärta i högra nederdelen av magen.

Jag vaknade upp klockan tre på natten av att det gjorde så fruktansvärt ont. Jag trodde att det skulle gå över, men det gjorde det inte. Robin vaknade av att jag låg där och storgrät av smärta. Jag försökte sätta mig upp, stå, gå, ligga ner, men ingenting lindrade smärtan. Efter ett tag lugnade det ner sig, men smärtan försvann aldrig helt. Sen kom den tillbaka i en attack igen, och sen lugnade det ner sig igen. Sådär höll det på till halv fem ungefär. Det enda jag kunde tänka mig att det kunde vara var blindtarmen, vilket jag är jätterädd för (vill inte behöva operera mig). Då ringde jag till sjukvårdsupplysningen. De sa att det antagligen inte var blindtarmen i alla fall, men kunde inte säga vad det var. De sa i alla fall att om inte värken slutade så skulle jag åka in till akuten. Efter det samtalet lugnade smärtan ner sig igen, och vi gick och la oss. Vi trodde att det var över, men klockan sex vaknade jag upp igen av samma intensiva smärta som första gången. Då ringde Robin en taxi som kom en havtimme senare. Dumt nog hade alla i familjen druckit alkohol kvällen innan så ingen kunde köra...

Jag och älskling var på sjukhuset i fem timmar ungefär. Båda var helt dödströtta eftersom vi inte sovit nånting typ, och låg och vilade på en sjukhussäng i rummet vi väntade i. Sjuksköterskor och läkare kom och tog prover och undersökte mig, och tillslut sa läkaren att han trodde att det var njursten, och att jag skulle röntgas. Röntgen visade en 4 mm stor njursten i min högra njure som var på väg ner mot blåsan. Att en sån liten sten kan göra så ont förstår jag fortfarande inte. Det är den värsta smärtan jag någonsin varit med om.

Nu har jag fått smärtstillande och piller som ska utvidga urinvägarna, så att stenen ska komma ut av sig självt. Har fortfarande ont när jag rör på mig, så nu är jag hemma från jobbet och ligger typ bara och vilar hela dagarna. Kul. Verkligen. Blir dessutom astrött av medicinerna, så orkar ingenting. Känns asdeppigt. Men jag hoppas att stenen kommer ut snart så att jag får må bättre igen och kan börja jobba som vanligt.

Ja, där var min långa berättelse om njurstenen. Haha... Fyfan asså. Nej, om man skulle ta och göra nånting i alla fall. Kanske spela lite Super Mario Galaxy, skriva lite på boken, eller redigera bilder? Kanske jag orkar det. Måste nog äta lite frukost först bara.

Ja asså, helt plötsligt fick jag ett jobb. Nu var det ju ett tag sen, men värt att nämnas såhär i efterhand ändå. Jag hade gett upp mitt jobbsökande, tänkt att jag skulle vara ledig under sommaren, bara skriva på min bok och låna de pengar jag behövde av älskling tills jag fick ett jobb i höst. Sen fick jag ett mail från Campadre förrförra torsdagen. Dagen innan midsommar. Jag har jobbat extra på Campadre innan, och vet att de tyckte att jag var duktig där. Jag ringer upp, och inom loppet av cirka fem minuter gick jag från arbetslös till att jag skulle börja jobba direkt efter midsommarhelgen, vilket nu är förra måndagen. Ingen intervju, inga större frågor ställda, bara "kom in så fort du kan" typ. Helt sjukt var det.

Så, jag jobbade en vecka. Det gick bra. Vi hade någon slags kick-off på fredagen, och man lärde känna folk lite bättre än innan. Men nu har jag den här veckan varit hemma sjuk hittills... Lite segt, men jag har haft sjukt ont i magen och trodde att jag skulle gå till jobbet idag men sen kändes det inte bra imorse i alla fall så jag stannade hemma en dag till. Hoppas att jag mår bra imorn. Det enda som jag fruktar med den här jobbgrejen är att jag kommer vara tvungen att vara utan elsk så länge när han får semester. Eftersom jag ska jobba juli-augusti så finns det inte så mycket utrymme för mig att ta semester... Och jag hatar att ens vara ifrån honom en dag. Nu kommer han åka till Västervik och vara borta i minst en vecka, antagligen mer, utan att jag får träffa honom. Usch, vill inte tänka på det nu...

Annars då? Jo, igår flyttade jag och älskling in i mammas lägenhet för att resten av min familj åkte till Turkiet inatt. Kändes lite konstigt att vara hemma när de åkte och inte åka med själv, men jag har ju för närvarande ingen resebudget och vi ska stanna här för att passa katterna och blommorna och så. Är sjukt tråkigt att vara här helt ensam idag, men nu kom katterna in lite iaf så kanske får mysa med dem tills älskling kommer hem från jobbet.

Ja, det var väl det viktigaste för stunden. Är rätt dålig på det här med att uppdatera, som jag skriver i alla inlägg känner jag... Men ni vet, livet och sånt.

Som jag kanske skrivit några gånger sitter jag ju och skriver... Alltså, på min bok då. Och helt plötsligt kom jag till en scen i boken som påminde mig om en hemsk scen i Den oändliga historien. Om ni inte har sett den filmen så måste ni se den. Jag såg den när jag var liten, och den är helt fantastisk. I alla fall är den här scenen bland det hemskaste... Nog delad förstaplats med när Mufasa dör i Lejonkungen. Och nej, tänker inte ge ut någon spoilervarning eftersom båda filmerna funnits i mer än femton år. Så om ni inte redan sett dem är det liiite ert eget fel. Haha. Men i alla fall. Jag har väldigt lätt för att gråta till filmer, och den här scenen är en av de scenerna jag fortfarande gråter till hur många gånger jag än ser dem.



Vilka scener gråter du till?

Det var länge sen jag skrev här. Som vanligt... Det bnlir liksom inte av riktigt. Man har livet att tänka på. Nu är i alla fall praktiken slut, jag har tagit examen (nästan, har fortfarande C-uppsatsen kvar att göra klart...) och har i princip sommarlov. Eller "sommarlov". Jag är för närvarande författare. Jag har ju skrivit på min bok nu i flera år till och från. Började skriva när jag var typ sjutton, sen började jag på högskolan och hade ingen tid till att skriva, sen slutade hårddisken som boken låg på att fungera och jag fick inte tillbaka min bok förrän för cirka ett år sen då min night in shining armour kom och räddade mig (min älskade IT-nörd till pojkvän lyckades ju fixa tillbaka alla filer på den gamla trasiga hårddisken). Sen dess har jag skrivit när jag har haft tid och lust, men nu när jag inte har ett jobb under sommaren har jag bestämt mig för att satsa på boken. Så just nu sitter jag och skriver. Känns bra att äntligen få tid till det jag verkligen vill göra.

Annars då... Känns askonstigt att ha slutat skolan. Tre år har gått så jävla snabbt, om man jämför med gymnasiet. Och jag kommer att sakna min klass massor! Såklart kommer man fortfarande träffa de man verkligen vill träffa, men inte lika mycket och på samma sätt som förut. Och det känns också askonstigt att praktiken är över. Precis när jag hade börjat trivas och lära känna folk på MTG så ska man sluta liksom. Men men, det är väl så livet funkar helt enkelt...

För övrigt har vi också kommit på förstaplats på en lägenhet nu, men vi kanske inte kan få den i alla fall eftersom jag för närvarande inte har någon inkomst. Så jävla surt. Det är liksom inflyttning i november, och då vet jag ju att jag kommer ha ett jobb, men vi ska egentligen skriva kontrakt typ nu, och då har inte vi den inkomsten som krävs. Vi har snackat massa fram och tillbaka med hyresvärden och så, och det de kanske kan göra är att senarelägga kontraktsskrivningen. Men just nu vet vi ingenting typ. Väntar på svar... Hoppas verkligen att vi kan göra det för det vore så himla perfekt om vi fick den lägenheten.

Aja, som vanligt när jag inte skrivit på länge blir det värsta långa texten, men nu får det vara nog! Kommer nog att lägga upp lite fler bilder på kändisar jag har intervjuat och så sen (från praktiken alltså) nån gång, men inte just nu. Måste ju fortsätta skriva på min bok!