Att jag helt plötsligt fått jobb och sånt

Ja asså, helt plötsligt fick jag ett jobb. Nu var det ju ett tag sen, men värt att nämnas såhär i efterhand ändå. Jag hade gett upp mitt jobbsökande, tänkt att jag skulle vara ledig under sommaren, bara skriva på min bok och låna de pengar jag behövde av älskling tills jag fick ett jobb i höst. Sen fick jag ett mail från Campadre förrförra torsdagen. Dagen innan midsommar. Jag har jobbat extra på Campadre innan, och vet att de tyckte att jag var duktig där. Jag ringer upp, och inom loppet av cirka fem minuter gick jag från arbetslös till att jag skulle börja jobba direkt efter midsommarhelgen, vilket nu är förra måndagen. Ingen intervju, inga större frågor ställda, bara "kom in så fort du kan" typ. Helt sjukt var det.

Så, jag jobbade en vecka. Det gick bra. Vi hade någon slags kick-off på fredagen, och man lärde känna folk lite bättre än innan. Men nu har jag den här veckan varit hemma sjuk hittills... Lite segt, men jag har haft sjukt ont i magen och trodde att jag skulle gå till jobbet idag men sen kändes det inte bra imorse i alla fall så jag stannade hemma en dag till. Hoppas att jag mår bra imorn. Det enda som jag fruktar med den här jobbgrejen är att jag kommer vara tvungen att vara utan elsk så länge när han får semester. Eftersom jag ska jobba juli-augusti så finns det inte så mycket utrymme för mig att ta semester... Och jag hatar att ens vara ifrån honom en dag. Nu kommer han åka till Västervik och vara borta i minst en vecka, antagligen mer, utan att jag får träffa honom. Usch, vill inte tänka på det nu...

Annars då? Jo, igår flyttade jag och älskling in i mammas lägenhet för att resten av min familj åkte till Turkiet inatt. Kändes lite konstigt att vara hemma när de åkte och inte åka med själv, men jag har ju för närvarande ingen resebudget och vi ska stanna här för att passa katterna och blommorna och så. Är sjukt tråkigt att vara här helt ensam idag, men nu kom katterna in lite iaf så kanske får mysa med dem tills älskling kommer hem från jobbet.

Ja, det var väl det viktigaste för stunden. Är rätt dålig på det här med att uppdatera, som jag skriver i alla inlägg känner jag... Men ni vet, livet och sånt.

RSS 2.0